Svårterapeutad
Sam håller på att lära sig NLP (NeuroLinguisticProgramming). Fråga inte om detaljerna men en av konsekvenserna blir att han ska kunna managera sig själv (stress) eller andra (coachning).
Ikväll försökte han öva på mig. Vi hade båda släckt sänglamporna för att sova, men jag låg bara och kände mig stressad/pigg så jag tände den igen. Då satte sig Sam kapprak upp i sängen, han med, så han hade tydligen också svårt att sova. Vi tittade på varandra.
Kicki: Jag ska aldrig mer spela Monopol.
Sam (något förvånad men ser en chans att testa sina nyvunna skills): Aldrig?
Kicki: Aldrig.
Sam: Verkligen?
Kicki: Verkligen.
Sam: Varför inte det?
Kicki: För att jag kan förlora.
Sam(ser ut som att jag är dum i huvudet): Så vad skulle det innebära för dig om du förlorade?
Kicki (ser ut som att Sam är dum i huvudet): Att jag inte vinner!
Sam: Och vad skulle det innebära för dig?
Kicki: Att jag är dålig.
Sam: På vilket sätt får det faktum att du förlorar dig att bli dålig?
Kicki: Ja, det fattar du väl? Förlora – dålig. Förlorar man är man dålig. Det är svaret. Är du efterbliven?
Sam släckte lampan igen, vände sig om och håller i detta nu säkert på att somna.
For the record så avslutade jag min Monopol-karriär för 20 år sedan med att klå min två år yngre kusin på alla pengar som fanns i hela spelet. Efter en sådan seger kan man givetvis aldrig spela Monopol igen.