Amatörer
Nu känns det som att jag är överallt. I nästa nummer av Glamour kommer till exempel två skönhetsjobb som jag har gjort. I Femina har jag ett relationsjobb. I Vecko-Revyn har jag gjort omslagsintervjun med härliga Carolina Gynning. Det händer grejer både här och där!
De flesta jobb är jag jättenöjd med! Även om det kortas lite här och där, eller läggs till lite nödvändig info på andra ställen, så är jag stolt över mina jobb.
Utom ett. Ett jobb som jag har gjort i en tidning jag inte tänker namnge har redigerats om (inte ovanligt) så illa att man inte riktigt hänger med i texten (mycket ovanligt). Artikeln består av flera olika delar och ett par av dem har bytt plats. Resultatet blir att texten börjar mitt i den artikel jag skrev, och mitt artikelslut ligger nu mitt i den tryckta texten. Artikeln blir då väldigt mycket svårare att hänga med i, läsaren tappar “flowet”, plus att artikeln saknar början och slut. Däremot har den ett stycke mitt i somär väldigt avslutande. Inte så kul för läsaren. Och inte så kul för mig – nu kan jag till exempel inte använda texten som arbetsprov eftersom den som läser texten kommer och tro att jag är ett kronpucko. Trist.
Kommentar av Emelie Johnsson
15/6 2007 @ 8:17
Kicki. Du är allt annat än ett kronpucko. Jag har följt både dig och Charlotta sedan tiden på Veckorevyn, då du fångade mitt hjärta när du provade slimming-strumbycor (vedervärdiga helvete) och fick mig ett gott skratt. Håller tummarna för dig i USA.
Kommentar av Anna
15/6 2007 @ 9:58
Kan du kommentera en sån grej?
Kommentar av Kjell-Johan Lillebror Sandström
18/6 2007 @ 8:14
Så du drar med till USA. Intressant. Omställningar kan vara början till great stuff. Håll höjd! Kramen
Kommentar av Anna
19/6 2007 @ 9:04
Anna, hur menar du då? “Kan jag kommentera”? Jag fattar inte. Kanske för att jag är en kronpucko =)
Kommentar av Anna
19/6 2007 @ 14:09
Nej jag bara undrade om du någonsin påpekar om en kund totalmassakrerat en text sådär…?
Kommentar av Kicki
20/6 2007 @ 9:43
Hejhej Anna!
Det här var en mindre grej i en tidning som jag sällan jobbar med men om det var tex en tjejtidning som jag ofta skriver för skulle jag förstås ta ett snack. (Fast på de stora tidningarna behövs det aldrig eftersom redigerare då frågar innan de gör ändringar.)
Nu kändes det mer som “trist men inte jätteviktigt”.
Och utan att peka i någon särskild riktning så tror jag inte att det är en tidning som någon av bloggläsarna läser – annars hade jag förstås inte sagt något om saken. Som det är nu kommer varken du eller någon annan att lyckas lista ut vilken artikel det handlar om 😉
kramkram
Kicki