Talk the talk
Det finns vissa ord som är roligare att säga än andra. Strathisla (whiskysort) är väldigt skojigt. Överlag är många skotska whiskysorter roliga att säga: Drumguish. Glenfarclas. Det är något med bokstavsföljderna som ligger festligare än andra i munnen. Strathislas th följt av i rullar runt, rcl i Glenfarclas pirrar i tungan. Som ett lingvistiskt tivoli.
Och katoi (astiatiska she-males, tror jag, men jag inte är exakt säker på vad det är – en kultur? ett folkslag?). Kombinationen oi på slutet är rena käkgymnastiken. Lattjo!
Sedan finns det vissa ord som jag tvångsmässigt måste uttala på engelska, fast jag inte borde. Chardonnay säger jag schar-donn-äj. Guacamole säger jag gwacca-moe-ley. Som om det vore ord av engelskt ursprung, öhöm. Jag låter puckad men kan inte hjälpa det.