Uppmuntrande (?) tillrop
Min pappa ringde igår, bara för att säga att han tyckte att jag hade varit väldigt fin på vårt jubileum i lördags.
“Kläninngen och håret – jättefint”, sa han och jag blev varm i hjärtat för komplimanger kommer inte alltid helt naturligt i vår familj. Komplimanger är nämligen farligt likt beröm och det kan ju förväxlas med skryt och skryt är fult, det vet alla som är närmare bekant med Luther.
Och mycket riktigt, sedan blev han sig lik:
“Den är mycket finare än alla de där städrockarna du brukar ha på dig.”
“Städrock” är pappas ord för den typen av icke figurnära, sextiotalsinspirerade klänningar, gärna i starka färger och mönster, som är så à la mode just nu. Det är helt okej att en medelålders herre född nittonhundrajättegammalt håller fast vid den klassiskt kvinnliga looken, men låt då mig få ha mina trender ifred. Föräldrar!
Jag kontrade raskt med att hans nya, tunna vårhandskar i tyg (!) ser ut som trädgårdshandskar. Ha!
Vad har jag på mig? Är det en städrock?
English
German
Spanish
French
Italian
Portuguese
Japanese
Korean
Russian
Chinese