Snart dödar jag mig själv
Satan vad det är jobbigt att skriva en roman. Inte jobbigt som i att springa ett maraton. Inte jobbigt som i att tala om för en väninna att man är arg på henne. Inte jobbigt som i att vara pank och ha feta räkningar. Mer jobbigt som i att ta alla tankar, all energi, alla känslor man har och slänga ner dem i en papperskorg som kanske ingen någonsin kommer att titta i så att de kan vara förlorade för evigt. Utan att jag blottar mig själv speciellt mycket i den här boken är jag ändå fullständigt uttömd när jag har suttit några timmar. Tom. Yr. Trött. Nästan lite bakis.
Nu ska jag sova en stund så kanske jag orkar skriva lite till sedan. Är fortfarande bara på åttonde kapitlet.
Kommentar av Anna
3/10 2006 @ 16:39
Hang in there. Jag väntar med spänning.