Kickis skrivklåda

Vraket.

Är det bara jag som inte kan sova i sommarvärmen? Igår somnade jag på golvet efter lunch, och nickade till i tv-soffan framåt niotiden (eller jag var vaken, men mina ögon blundade). Men när jag sedan, eftersom jag vet att jag lider av sömnbrist efter helgen, gick och la mig vid den tidiga timmen 22.30, kunde jag inte somna. Så till slut klev jag upp igen och jobbade lite. Då gör jag i alla fall nytta. Somnade till slut vid 01.30 och är så klart helt död nu.

Jag skyller på värmen. Eller möjligen stress. Men hellre värmen.

Fördrink på Ice bar på Nordic Sea Hotel.

Middag på Kungsholmens ponton, ett favoritställe i Sommarstockholm.

Man skulle kunna tro att jag och Sam var slagna hjältar efter lördagens helkväll, men vi är inte sämre människor än att vi piffade till oss och tog våra italienska vänner till isbaren. Sist jag var där var caperna vita. De nya är blåa och mycket snyggare – Så snygga att jag övervägde att klämma ner min i handväskan. Till middag hade vi bokat bord på Kungsholmens ponton. Jag käkade grillspett och var mycket nöjd! Köttet smakade kolgrillat och var mört som attan, och pommes fritesen var to die for. Frittarna platsar lätt på Topp 3 på den berömda pommes frites-toppen. Till maten kom också en rejäl skål med god och fräsch sallad. Det enda som saknades var egentligen bea.

Sedan promenerade vi Norr Mälarstrand och tittade på folk och varmluftsballonger som höll på att trilla ner (se bilden nedan). Stockholm är ibland så härligt att jag aldrig vill jobba mer utan bara hänga runt i stan.

Klänningstopp, Tommy Hilfiger. Rosa kofta, H&M. Shorts, Oasis. Sandaler från lågprisbutik i Palma. Strandväskan är en present från min italienska väninna, och kommer med matchande necessär och sarong.

I lördags jobbade jag på förmiddagen, men på eftermiddagen hann jag ligga i Rålis.

Där låg ett par som hade med sig en superlurvig katt, och istället för att lägga sig med den i skuggan försökte de bygga skugga åt katten av DN. Och så la de katten på isblocken ur picknickväskan. Djurplågeri eller inte?

På kvällen tog vi en drink på Anglais med våra vänner på besök från Rom.

Francesco och Diana gillade maten på Sturehof.

Det gjorde Sam också (han åt dalarömackan).

Sedan var vi på gårdsfest hos makeupartisten Mia Högfeld. Jag blev påmind om hur bra spriten tar när du har jobbat nästan dygnet runt i en vecka.

Mitt läppglans Color Fever Gloss 125 är från Lancômes höstkollektion Declaring Indigo.

Helgen har jag och Sam ägnat lite åt jobb men mest åt våra italienska vänner Diana och Francesco som har varit på besök. På dagarna har de sight-seeat (Fjäderholmarna, Skansen och så vidare) och på kvällarna har vi släpat runt dem på våra favoritställen och tryckt i dem massor av svensk mat. Diana älskar inlagd sill, Francesco gillar stekt strömming med potatismos.

Midsommar firades i Gävle – i fleece och vinterjacka.

Mamma klippte mattrasor, pappa löste korsord. Som vanligt.

Mamma hade sina katter med sig. Buster är född 1988.

Midsommar 2009 – en dikt
Vi grillade, vi frös, vi åt och vi mös.

Min kusin Mats, som var middagens värd.

Hans morbror, min pappa, ser ut att vara släkt med honom…

Och om vi bortser från att pappa anar ugglor i mossen, så kan man se vissa likheter.

Kusin Eva från Skellefteå med Hasse och Miranda, 4 månader.

Kusin Mats fru Ulrica och deras dotter Elin, 12 år.

Ulrica jobbar som inredare och med detaljer.

Sam är Kapten Haddock.

I söndags var jag och Sam på middag hos min kusin Mats i Nacka. Min och Mats kusin Eva från Skellefteå (ursprungligen: Älvsbyn) var också på plats med sin familj. Vi åt lax och drack champagne, men mest pratade vi och beundrade Ulricas och Mats hus, som är väldigt personligt och hemtrevligt inrett. Ulrica har ett inrednings-/homestylingföretag med sin syster, vill du läsa mer om det kan du läsa här. (Det finns bra inspirationsbilder för dig som är intresserad av inredning!)

Vill man inte bara ta livet av sig när vädret är som det är?
Det är verkligen jättekul att vara hemma från St Tropez.

Här frateniserar jag skamlöst med Sisley.

Jag drack mängder rosé, men mest drack jag Badoit.

Winston och grodan.

Jag klagar på att jag inte hinner träffa mina vänner tillräckligt, och så är det ju så klart. Samtidigt är det så himla mysigt när vi ses, kvalitetstid, så jag får lite dåligt samvete för allt mitt gnäll. Jag ska för fasen vara glad att jag har vänner överhuvudtaget! Igår var det Carina, Jesper och Winston som jag och Sam fick träffa. Vi åt en inte helt lyckad hembakad pizza två inte helt lyckade hembakade pizzor, drack vin, såg fotboll och käkade godis. Om någon känner till en vete-fri pizzadeg som inte smakar deg eller bli som en seg pannkaka i konsistensen, tar jag gärna emot receptet.

Winston sov de första fem timmarna, med vid ettsnåret piggnade han till.

Middag på Organic Green, sedan Storstad.

Rosé is the shit.

Frida kan allt om webb och nöje för hon är chef på aftonbladet.se.  

Vi höll ut länge för att vara förtappade pensionärer, tycker jag ändå. Hemma vid 23.

Frida berättade så mycket nytt om våra gemensamma vänner som jag också träffar för sällan. Nu så måste jag träffa Mari, känner jag! Mari är så sjukt rolig. Det roligaste är att hon inte fattar riktigt hur vass hon är.

Jag träffade också min gamla hälsorådgivare Johanna på damrummet. Hon läser inte bara min blogg utan jobbar också med roliga grejer. Upprop: Johanna, hör av dig!