Det har gått dåligt det här med semester. Som frilans med problem att säga nej är enda sättet att få ledigt att lämna stan, och det har inte blivit av. Förrän nu. Nu lämnar jag stan. Från och med nu tar jag bara emot telefonsamtal från människor jag inte jobbar med, jag kollar inga e-mail och jag uppdaterar inte bloggen. LEDIG, TJOHO!
Lugn. Du kommer knappt att hinna sakna mig. På måndag börjar jag jobba igen.
Alltså, inte för att jag är snuskig eller nåt, men jag har ännu inte tvättat håret sedan i lördags. Jag hade ju värsta fina sneda knuten i nacken då, courtesy of hår&make-gudinnan Linda, och den höll så bra att jag hade kvar den dagen efter också, då i något rufsigare version. (Vilket i stort sett berodde på att jag däckade totalt och inte hann plocka ut alla femtusen hårnålar efter bröllopskvällen.) Och i söndags när vi kom hem var jag så trött att jag nätt och jämt gjorde mig av med knuten, inte fasen hann jag tvätta håret innan jag tvärdog i sängen. Så igår var håret inne på tredje dagen och fortfarande jäkligt snyggt måste jag säga (se bild). Det där med toupering är ju värsta grejen, jag önskar verkligen att det vore enkelt att göra på sig själv, men det är det inte.
Men idag går det inte längre. Nu ska volymen (och skiten) tvättas ur. Hejdå, svallet!
Igår tog jag, Lars och Sam sista båten från Utö. Det verkade onödigt att köra bil före klockan nio på kvällen, om man säger så. Så hela dagen gjorde vi… ingenting.
Vädret har varit underbart hela helgen.
Lars snygga solbrillor är hans pappas gamla 80-talsbågar. Märke: Alain Delon. Är de inte för coola? För mig ser de ut som något Marc Jacobs har gjort. Men Marc Jacobs har ju “lånat inspiration” tidigare så det är möjligt att ha sett hans design förr, if you know what I mean.
Sedan festade jag och 55 andra gäster natten lång med Ingrid Harris och resten av hennes och Martins släkt och vänner (mest vänner, mindre släkt). Ingrid sjöng karaoke till “Främling” med Micke & Björne som stod för musiken. Ingrid hävdar att det var tre personer till sjöng med henne men det var ändå bara Ingrid som hördes.
Just married.
Tärna och brud lite senare på kvällen.
Och ännu lite senare på kvällen såg gästerna ut så här…
Gula villan på Utö är förutom festlokal också ett litet vandrarhem. Där finns två rum för fyra personer och två rum för två personer. Eftersom det var här festen skulle vara, bokade jag och Sam ett av 2-personersrummen. Vi räknade kallt med att vi skulle vara uppe till sist. Vi hade delvis rätt för klockan halvfem på morgonen var Sam och Lars last men standing. Jag, däremot, var lite vekare och hade då sovit i ett par timmar.
Under lördagen var jag med bruden Ingrid Sandström hela dagen. Sedan körde jag flakmoppe, glömde ringarna, hörde brudparet säga sitt välrepeterade “ja” (han lät som en styrelseordförande, hon något mer naturlig) och lyssnade på de lokala trubadurerna som rev av “All you need is love” på klippan där brudparet vigdes borgerligt av en sjökapten.
Duktiga Linda Gradin gjorde hår&make.
Ingrid hade prärieklockor i brudbuketten och i håret.
Martin var stilig i lila.
Nej, jag mår rätt bra. Har ägnat dagen åt att städa bort resterna efter möhippan, laga och äta smaskig brunch, koordinera outfits och packa inför bröllopet. Samt renovera mina fötter, som ska vara som små rosenblad i minaJimmy Choo-sandaler imorgon.
Är inte helt hundra på att jag har en optimal klänning, den hade gärna fått vara en decimeter längre, men den ankellånga blommiga är det bästa alternativet i garderoben.
1. Plocka fram en smaskig fotkräm. Jag använder Scholls för spruckna hälar men både Cuccio och OPI har jättemysiga, som doftar gott.
2. Smörj in fötterna, överdriv gärna mängden crème.
3. Trä en plaspåse över respektive fot.
4. Trä dina mest moderiktiga strumpor utanpå.
Låt fotinpackningen verka minst en timme. För riktigt hardcore: över natten.
Jag ber om ursäkt för min dåliga uppdatering, jag har inget att säga till mitt försvar mer än att jag var på möhippa igår och att jag i förrgår ägnade hela dagen åt att arrangera den. Idag mår jag lite halvkackigt men ska packa ihop mig och resa till bröllopet, som är imorgon.
Vet fortfarande inte vilken klänning jag ska ha men det lutar åt den långa, helt enkelt för att jag tycker den är finare med platta skor.
Jag fattar inte varför jag är uppe så tidigt om jag var på möhippa igår. Jag är nog full fortfarande. Nu går jag och lägger mig igen.
Fram till 12.30.
Jobb, jobb, jobb. Fast jag hade planerat för semester denna vecka. Jävligt irriterande att jag inte får saker gjorda snabbare.
13.10.
Sam rycker in och räddar dagen med semesterkänsla till lunchen: chardonnay. Äter på Clarion Sign. Överraskande god mat med tanke på att det är semestertider och bara vikarier i stadens alla kök (utom Tranans, som håller stilen även i juli).
14.00
Incheckning på favoritspaet på Clarion Signs tak. Jobbar hårt för att få bort bikiniränderna sedan i lördags. Ska ju ändå vara tärna till helgen. Skiter i spf. Tjänstefel.
19.00
Efter pedikyr värdig en brudtärna (de har ingen filning och inget lack för fötter på spaet “av hygieniska skäl” – som tur var hade jag handväskan full med nagellack!) och en otroligt kackig caesarsallad (måltid nummer tre idag) inspekterade jag solränderna. Nästan borta! Däremot har jag fått vita “tvättbjörnsögon” av solglasögonen och är allmänt röd.
21.00
Konsum stängde framför näsan på oss så jag, Sam och Lars åt tapas på San Leandro på Sveavägen. Pata negra kan möjligen vara min favoritmat.
Imorgon: Mer jobb. Förhandla kompensation för den felsydda brudklänningen. Fixa bröllopspresent. Träffa Sissi. Luncha med Charlotta. Behandling hos Lars klockan 17 – nacken har blivit “gamnacke”. Försöka hitta semesterfeelingen. Brun utan sol på de bleka solränder som är kvar. Fixa nagellack till händerna.
Hittade en ful jävla klänning på H&M, som var den enda som fanns i min favoritmodell. Eftersom jag har putmage och absolut inte höfter, är det mycket fint med ett tajtare liv och vidd i kjolen på mig – då ser jag lite härligt kvinnlig ut – och en sådan klänning fanns just när jag ville ha en ny klänning.
Men mönstret. En skräckhistoria i brunt, mörkaste blågrönt, fläckigt, beige och lite rosa. Någon måste ha haft en deprimerad dag i mönsterdesignfabriken. Men jag provade den ändå, bara för modellens skull.
Självklart var det en sådan där grej som man inte kunde veta hur den blev på. Nu är min klänning i fula mönstret en given sommarfavorit, för den är faktiskt rätt fin!
Bomullsklänning, 398 kr, H&M.
